- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
120

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vincent Rossby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jan förtrott hufvudkassan, borde ej jag i min kärlek till
dig finna styrka nog att icke nedstämma dig genom tal
om husliga angelägenheter... De hafva ju hittills gått
mycket bra.»

Vincent teg, men en tår skimrade i hans själsdjupa
ögon, då han betraktade den unga makan...

»Du är mycket för god åt mig,» sade han
slutligen.....»Vet jag ej, att du har för mig många slags

bekymmer? Men säg mig, hvad det varit dessa sista
dågar.>

»Du minnes att Klas Arvid varit i staden, men som
du hade främmande, ville han ej störa dig, och han
hade alls icke tid att återkomma.»

»Nå, hvad kunde det egentligen oroa dig?»

»Olyckligtvis var jag den dagen vid litet dåligt
lynne. Och det bar så förtretligt till, att han, som
rusar på utan något anmälande, fann mig... ack, blif
nu icke ledsen.... det kan ju hända hvarje qvinna att
någon gång falla tårar.»

Nu blef Vincent blodröd. »Stackars barn... tårar...
jag fruktar att* du nog stundom haft goda skäl dertill.
Men mycket ledsamt var det, att han skulle få se dig
sådan. Hvad förklaring kunde du gifva honom?»

»Den, att jag var rädd för, att du skulle neka
farbror att resa och att du så innerligt väl, för ditt...
ditt eget bästa, behöfde resa; »

»Trodde han det?»

»Nej, han trodde att det gälde ekonomiska
bekymmer och ville med all makt truga på mig en
pen-ningehjelp.»

»Så fördömdt obehagligt!... Men hvarför grät
du då?... Det vill jag nödvändigt veta. Naturligtvis
afslog du...»

»Naturligtvis ... Men nu erhöll jag bref från min
styffar, som vid ett besök af Klas Arvid fått del af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free