Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vincent Rossby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nå, så säg då! Du ser så förledande och
inspirerad ut, att du sjelf är en god frestelseande.»
»Tack, tack! Jag skulle då, i ditt ställe, icke alls
räkna på de tusenåriga kedjorna, jag skulle med den
bestämda kraften af en fast vilja (alstrad endast af
minnet) sätta min fot på den smygande demonen och
sålunda hålla honom orörlig. Försummade jag någon
gång vakten, så att han böljade röra på sig igen, skulle
jag nog i tid veta bevisa honom, att han ej vidare finge
räkna på framgång. Min öfvertvgelse är i öfrigt, att de
arma frestelseandarne, hvilka jag till och med kan gifva
mitt djupaste medlidande, alldeles icke skulle vara
otillgängliga för förnuftskäl, i fall man stundom inläte sig
i resonnemang med dem och icke blott antingen Ivdde
eller fördömde dem.»
»Nå, men du håller då ett riktigt föredrag,> sade
Vincent helt förtjust. »Och jag skall ej försmå din
teori, var säker derpå. Dock, hvad jag allvarsamt beder
dig är, att du litar på mig. Mina vänner mena väl,
men jag kan nu säga dig, att jag haft en svårare
frestelse, nämligen ett verkligt frestande anbud från
kungliga operans styresman, och ändå gifvit bestämdt afslag.
Hvad skola då vännernas lofsånger verka?»
»O, min Vincent, är det möjligt, att du har
genomgått det eldprofvet?» frågade hon stolt och glädjefullt.
»Det har jag; men jag ville ingenting nämna för
dig, innan allt var öfver. Har du en enda dag sett
mig ledsen? Och tror du nu, att det beslut jag fattat
i följd af den förödmjukande vissheten, att jag eger
allt för hett blod att undergå långa kallbadskurer, är
af det varaktiga slaget? Icke ett enda tvifvel får du
hafva, ty mins äfven, att beslutet tillkom för min ädle
farbrors, för din och för barnens skull.»
»Ja, Gud ser att jag nu och för alltid tror på dig.
Denna härliga Knutsdag skall jag aldrig, aldrig glömma...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
