Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett besvuret hederslöfte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Första afdelningen.
Löjtnant Detlofs bref till sin mor.
Jf
^a, första punkten har jag ej synnerlig anledning
att bestrida. Mamma har rätt deri, att min
lef-nadsstig hitintills — således till nära tjugosex år — ej
strukit fram öfver rosor’. Men detta är en olägenhet,
som inträffar för många, och jag ser den icke från så
mörk synpunkt, att jag känner mig frestad att gilla
senare punkten i min kära moders bref, den nämligen,
som anvisar mig sättet, huru rosor lättast uppdragas
öfver törnen, då frågan gäller en ung man med andra
tillgångar än penningar.
Så ömma och förutseende de mödrarna äro! Men
blif nu icke ledsen.
I fall det verkligen finnes en ung flicka, som skulle
tycka om att på sin utstyrsel se en viss grefvekrona, så
skänkte jag den gerna för intet, så framt den då hade
något värde för henne. Men att på samma gång
bortskänka mig sjelf, dertill är jag så renons på lust, att
jag hellre vadar bland mina törnen till dagarnas slut,
än jag så der handlöst kastar bort min existens,
hvarmed följer mitt själslif, mina principer, kortligen mitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
