- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
193

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett besvuret hederslöfte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Tvärt om, herr löjtnant. Doktorn och hans
älskvärda fru och ännu en- vän, rent ut sagdt en friare,
följa henne hem, och nästa tisdag eller onsdag hafva
vi dem här. Vi få ju då räkna på vår grannes sällskap
vid en liten festlighet?»

»En förlofning kanske?»

»Det tviflar jag på. Vår Hulda är god och älsklig,
men hon vet ändå så fullkomligt väl, hvad hon sjelf
vill, att om hon icke gynnar den man, jag gerna
an-toge till måg — jag känner honom i botten, han har
varit i vårt hus som min gosses informator — så blir
det ingenting af. Och det är det troligaste, skrifver
doktorinnan till min hustru, ty barnet har varit mycket
fjäsadt och bemött min kandidat endast med systerlig
vänskap. Men jag erhöll ej löjtnantens löfte att komma
till oss.»

»Jag skall i morgon söndagseftermiddag göra herr
brukspatron ett återbesök, men mera blir det ej for
närvarande, ty måndagen anträder jag en ny resa.
Jag har för den nästa tiden fästat mig hos min
regementschef. »

»Det var en tråkig nyhet, som skall göra både
Hulda och doktorns ledsna, att icke nämna mig sjelf.»

»Jag tackar. Herr brukspatron hade ju något
ekonomiskt förslag att nämna, går det nu icke an att stiga
in i mitt rum? Det är helt enkelt en fattig mans
tillflykt, men en cigarr fins der alltid att tillgå.»

»Jag skulle icke säga nej till bjudningen, om jag
nästa timme rådde om min tid, men jag är väntad af
baron von Hahlen på Hahlensborg. Der borta öfver
den lägre skogen se vi flöjeln på det gamla tornet.»

»Huru, är baron Patrik von Hahlen hemkommen!
Jag tror icke att han under de sista femton åren fem
gånger besökt sitt stora gods — hans gemål, en tyska
Carlén. II. 13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free