- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
197

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett besvuret hederslöfte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det var lagmanskan H. och hennes fröken dotter,
en storväxt, ung dam, med förnäm hållning och icke
just oskönt ansigte, fast det ej sade mycket, ty det hade
en viss slapphet och en dragning på munnen, som
särdeles missklädde, ehuru den tycktes vilja motsatsen.

»Min bästa grefvinna,» utropade lagmanskan, en
mycket massiv och högröstad dam, »jag sade just till
Selma, att då vi reste så nära Landsby, på väg till
Runstaholm, der herrskapet Berthels ger middag och
dans för den hemkomna dottern, så skulle det vara
oförsvarligt att icke fara upp till vår kära, söta
gref-vinna och höra efter, huru det står till. Och det kan
väl aldrig vara annat än bra, nu, när sonen kommit
hem. Jag förmodar, att vi i öfrigt träffa honom på
middagen?»

Då grefvinnan ändtligen blef i tillfälle att svara,
skedde det med en icke alldeles besegrad förlägenhet.
»Min bästa vän,» sade hon, »hvad helsan beträffar,
kunde den vara både sämre och bättre, men mitt humör
kan icke vara stort sämre än det är. Tänk er (hon
snörpte ihop läpparne till ett slags leende, egnadt fröken
Selma, som blifvit alldeles blodröd), att min stackars
Detlof fått order af sin chef, att genast efter det han
hemkom från badet fortsätta resan till öfverstens
egendom. Det är, oss emellan, en hederspost i fråga. Det
gäller ett militäriskt arbete.»

»Hvad hör jag,» utbrast lagmanskan med den allra
onådigaste ton. »Han har då rest, utan att hedra
Anne-berg med sitt besök.»

»Det hade aldrig kunnat komma i fråga, min bästa
du, om han ej för de två dagar, han vistats hemma,
varit upptagen af en affär med den der karlen, som
köpt Runstaholm. Det var en utmark, som han ville
lägga sig till, och min son, som vanligen ställer sig ä
pied égal med allt slags folk, lät bjuda sig på en helt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free