- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
198

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett besvuret hederslöfte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förtrolig middag, och så blef det uppgjordt. Men, käraste
mina vänner, ni hafva väl hört den stora nyheten, att
baron Patrik von Hahlen kommit hem? Han är enkling
och tänker väl se sig om efter en svensk gemål.
Säkerligen träffa ni honom i dag, ty jag har hört, att han
lofvat patronaget att hedra festen för dottern med sin
närvaro. Jag gissar, att herr Berthel kan användas i
ett och annat och att han derför vill göra sig honom
förbunden.»

Det var af slug beräkning, grefvinnan talat så mycket,
för att gifva de besökande fruntimrens harm tid att
sjunka och deras fantasi tid att uppdyka på ett nytt
område. Beräkningen blef icke heller förfelad.

»Nej, hvilken förvånande nyhet!» utbrast lagmanskan
i en helt förtjust och förbryllad ton. »Har den store
egendomsherm varit här?»

»Han kom i onsdags, just som Detlof skulle stiga
upp i åkdonet. Ack, han var märkvärdigt förändrad,
mörk och fåordig, men obeskrifligt hygglig! Han
öfver-talade min son att resa med till Hahlensborg; — Detlof
måste gifva vika, för det ligger en sådan makt i den
der mörka fåordigheten, att jag tror få motstå den.»

»Detta var mycket intressant — tycker du ej det,
söta Selma?»

»Jo, mamma, det är alldeles som i lord Lytton
Bulwers romaner, att vi ingenting hört!»

»Lilla Selma, det är helt naturligt! Anneberg ligger
längst bort, och baronen har förbjudit allt prat om hans
hemkomst under första veckan. Men som jag hört, att
han reqvirerat ned från Stockholm en gammal fröken,
hans kusin, att blifva värdinna i huset, förmodar jag,
att han äraar se ortens societet.»

Damerna hade redan fattat tag i sina kappor och
man åtskildes under det allra bästa förhållande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free