- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
224

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett besvuret hederslöfte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

salarna, med underliga, skulpterade skåp, liknande
försvarliga kabinett, och innehållande prof på åtminstone
två århundradens smak och lyx i allehanda vägar.

Det hade fordom funnits en hög mur kring inre
gården, hvilken ännu benämdes borggården, men af
muren fans numera blott en del, den, som låg åt
trädgårdarna och sjön. Den var beklädd med vindrufsrankor,
hvilka åt den heta, södra solsidan bar drufvor, mognade
i fria luften.

Genom det förut nämda hvalfvet, hvars golf var
belagdt med hvita och svarta marmorrutor, gingo
ingångarna på ömse sidor uppför breda trappor, slutande
med höga, djupa förstugor vid hvarje våning.
Bottenlokalerna tillhörde de ekonomiska förhållandena och
tjenstepersonalen, undantagandes en mindre afdelning
rum, der den gamle intendenten residerade.

Åt venstra, det vill säga södra trappan, tager man
af, för att komma till den af baron Patrik och hans
familj bebodda våningen, der all kyla, alla vålnadslika
skuggor äro förvista, och der sol, huslig trefnad och
glada färger möta ögat i allt, hvad det skådar.

Baronen hade nyss stigit af hästen och sprang med
en liffullhet, som fordom tyckts vara honom främmande,
uppför trappan, ryckte upp dörren till försalen och
möttes af den för hans hjerta välkomnaste syn, den
snart treårige, storväxte och starke sonen, som i karrier
red på en käpp öfver det bonade golfvet, svängande i
luften en liten sabel och efterföljd af en stor hund, hans
förtrogne lekkamrat och försvarare mot kalkonerna och
de långhalsade gässen på bakgården, de enda varelser,
som baron Patrik junior visade den äran att hysa
respekt för. Hästar, kor och alla andra slags invånare
från jorden, luften och vattnet älskade han och tillbad
både påfåglarna, papegojorna och de tama ekorrarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free