- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
260

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett besvuret hederslöfte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

så stora arfsangelägenheter taga tid och krafter i
anspråk under ett långvarigt förmynderskap.»

»Då är det väl Reuterdal, som blir den andre?»

»Nej, dertill är han alltför öfverhopad med arbete
för egen och domsagans räkning, och jag passar ej för
den del af förmynderskapet och uppfostran, som tillhör
bildandet af en fulländad man på lille Patriks
framtids-plats. Sann gudsfruktan, litandet på egen kraft och
förnuftig kärlek till alla sina pligter är det första, men,
som sagdt, han behöfver, jemte detta, från barndomen
blifva förtrolig med egenskaper, som få sammanhang
med hans lefnadsställning. För denna del, såväl som i
allt det öfriga, ansåg vår Patrik, att ingen (så vidt
han ville åtaga sig ett så stort ansvar) kunde vara
lämpligare och värdigare, än den ridderlige grefve Detlof,
hvilkens redbara, menniskovänliga och grundligt genom
eget arbete bildade karaktär lemnade alla garantier för
barnens, särdeles det äldstes, nytta. Patrik har nämt
grefven till den andre förmyndaren.»

Hulda, som suttit som en bild, reste sig hastigt.

»Jag hoppas, att han afsäger sig det förtroendet.
Gossen har redan för mycket fäst sig vid honom.»

»Det var ett underligt språk af en klok och öm
moder och af en kärleksfull hustru, som skulle
respektera sin hädangångne makes önskningar. Haf nu den
beslutsamheten att något tänka dig för!»

»Pappa var ej hälften så sträng mot sin ogifta
dotter.»

»Min ogifta dotter var ett vekt barn, som kunde
utan samvetsförebråelse litet bortskämmas. Men här
talar jag icke blott till min dotter, utan till mina
myndlingars medförmynderska och moder; jag talar således
till en helt annan person, och det går icke längre an
för baron von Hahlens enka att låta leda sig af
barnsliga, att icke säga enfaldiga, antipatier.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free