Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett besvuret hederslöfte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Då har jag nu den äran meddela er, att jag
mottagit, icke det erbjudna, utan det af fadern varmt
begärda förmynderskapet, begärdt på ett sätt, som visar
en redlig mans fulla förtroende till en annan redlig man.
Och så framt ni icke, min friherrinna, är i tillfälle att
inför domstol på grundade fakta öfverklaga er mans
val, så står det fast. Skulle något i min karaktär gifva
er ett sådant berättigande?»
»Jag anser onödigt, herr grefve, att svara härpå.
Ni är en så allmänt aktad och af aktning förtjent man,
att min makes åtgärd förklarar sig sjelf. Men ni är väl
derjemte för ädelmodig, att icke förlåta en sjuklighet i
enkans och moderns känslor? Vi skola nog komma
öfverens om den skörd, ni gör i barnens kärlek. Men,
minsann, kunna vi icke se om äfven den lille Liss hyllar
er. Han skall få komma in.»
Och då den lille inkom (hvilket förtretligt under!)
började han, eljest så filosofiskt allvarsam, att skratta
och sprattla och ville ned och öfver till grefven, som
helt stolt tog honom på sina armar.
»Men detta är ju rent af ett trolleri,» yttrade Hulda,
som hoppats få höra barnet gråta af fruktan för den
långe, mörke främlingen med skägget och de långa
mustascherna.
»Det är alls intet trolleri,» förklarade för detta
amman. »Då hennes nåd under två månader var borta
på sin sorgbadresa, så såg gossen hvarenda dag herr
grefven och var fasligt betagen i honom, som visst är
mycket barnkär, ty alla ungarna vid bygget äro omkring
honom som en flock kycklingar. Barnet var då sju
månader, och fast det är mer än fem månader sedan
dess, så kände han ändå, det tror jag åtminstone, igen
grefven i går, då hennes nåd lät honom åka med mig
till kyrkogården, för att han med sin egen lilla hand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
