- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
274

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett besvuret hederslöfte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ligt ond — kanske derför, att hon icke hade något att
vara ond öfver. Men allra sist, då, såsom förut är
nämdt, enkåret nummer två nalkades sitt sista stadium,
köm plötsligt öfver henne behofvet af att lära känna,
hvarifrån alla dessa hemliga grund kommo, mot hvilka
hennes bästa beslut stötte. Skulle det kunna vara en
möjlighet, att de härledde sig från något, som hon ej
känt eller velat känna? Skulle i hennes själ hela tiden
funnits något, som hon varit rädd för att finna, som
hon måhända aldrig fullt öfvervunnit, som hemligt lefvat
med i till och med de förgångna skiftena?

Nu blef hon till den grad häpen och förtviflad, att
hon beslöt att gå så djupt, hon kunde komma, i
sjelf-kännedom, och ju längre hon hann, dess mera bäfvade
hon. Men hon förvillade sig utan tvifvel! Hennes
make hade ju vetat allt, och han hade ej trott på eller
visat henne på någon fara. Han hade varit lycklig,
just så, som han bäst önskade, och hon hade ingenting,
nej, nej, ingenting att förebrå sig.

Tröstad och ändå tröstlös, flydde hon ofta genom
de långa, mörka, genljudande korridorerna en annan
väg än den, som ledde till undra vestibulen, der barnen
vanligen lekte, för att nå den stora blomsterträdgården,
der, på en låg kulle, på andra sidan det vattendrag,
som genomskar blomsterbäddarna, det kinesiska, gamla
templet, ödsligt midt i sommaren, tronade, omgifvet af
sällsynta trädslag i fantastiska planteringar.

Här, der Patrik hopsamlat och ordnat allt, hvad
han af det fordom gömda kinesiska bohaget kunnat
komma öfver, äfvensom af hvad han fått köpa till
fulländning åt denna hans älskade hustrus favoritplats, här
kunde hon lida och kämpa med sig sjelf alldeles ostörd.
Och här hade hon en förmiddag strax efter midsommar
kastat sig ned på en divan, gråtande hejdlöst, emedan

D____

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:49:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/2/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free