- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
276

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett besvuret hederslöfte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»En den behagligaste tjäderhöna i sin vårliga
friskhet. Jag hade visst litet samvetsqval öfver att hon
skulle lemna efter sig en sörjande brudgum. Men så
tänkte jag: Han får väl trösta sig. Han har den
tillfredsställelsen att veta, det hon icke af fritt val
lem-nade honom. Och då är jag nog realistisk att tycka,
det han bör lugna sig.»

Så när hade Hulda utbrustit: »Och ni kan lugna
er med att hafva gifvit ett sår till», men sjelf
behersk-ningen behöll makten och hon yttrade kallt: »Har ni
ej träffat den ene eller den andre af era myndlingar?
Jag trodde mig få höra Patrik skrika i hög sky vid
förtjusningen att se förmyndaren åter.»

»Min gudson har jag helsat på. En liten snäll
gosse, som jag gerna vill sätta litet mera lif i. Äldste
ungherrn är ute på slåtterarbete med en af
ungdrängarna; honom söker jag upp, och om ni tillåter, följer
han med mig hem till kamraten.»

»Icke så genast. Han skall väl göras i ordning
först. Men om ni vill visa oss den äran att återkomma
på aftonen, i sällskap med mina kära föräldrar och er
fosterson, så skall ni få smaka på villebrådet. Anstår
detta er?»

»Ja, det blir förträffligt! Jag skall på hemvägen
framföra bjudningen. Men säg, min friherrinna,
hvarför fortfar ni att så mycket vistas i detta lusthus, som
endast väcker sorgsna minnen? Ni behöfver ju ej söka
nära dem, då de så tydligt nära sig sjelfva. Jag
medger, att det här templet, med sin egna arkitektur, sitt
melodiska, fantastiska klockspel, sina från ett aflägset
land hemtade bohag och konstprydnader, är högligen
intressant, i synnerhet som man från denna höjdpunkt
har en storartad utsigt, men ändå skulle jag vilja stänga
denna väg för er.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free