- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
281

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett besvuret hederslöfte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Tvärt om! En god tanke. Hvad säger du, kära
hustru?»

»Jo, jag säger ja, efter som vi då så godt som
alla vänner och grannar komma tillsammans.
Härads-höfding Reuterdal fick i går order från sin kära
svärmor, lagmanskan, att med familj möta henne i Varberg.»

»Nå, så bra detta artar sig! Mamma följer då
af-gjordt med?»

»Ja, när min man tror sig om att umbära sin fru,
så är jag villig att röra på mig. Hvad säger grefven
om den der badturen? Huru glada Murmans skulle
blifva, om vi kommo i godt sällskap.»

»För mig är hemmet nu nödvändigt. Om också
möjligen fabriken mindre behöfver mig, så har jag mina
återstående rum, som vänta på målaren. Det blir mitt
sommarnöje. Men skola vi nu längre låta lille Patrik
vänta?» Han såg på Hulda, som med en onådig blick
sett på sin mor vid det gjorda förslaget och nu blodröd,
tydligt af harm öfver det afslag, som blifvit gifvet, reste
sig för att föra förmyndaren till myndlingen.

»Kära hustru,» sade patron Berthel, så fort de
unga försvunnit, »huru kunde du göra ett så taktlöst
förslag?»

»Hvarför säger du det? önska vi ej båda ett och
samma?»

»Jo, men att önska är en sak, en annan är att
liksom skjuta på. Jag tror, att han aldrig kommer att
sätta Hulda i något bryderi, och då är det högst orätt
mot henne och hennes rykte. Det är underligt, att ej
prat uppstått allaredan. För den välgerningen har man
att tacka historien om partiet med chefens systerdotter.»

»Och ännu mera det dumma påstående, lagmanskan
satt i gång, om hans sorg öfver att Selma ej väntade
ut honom. Han skrattar deråt — det partiet gälde blott
mellan mödrarna.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free