- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
290

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett besvuret hederslöfte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det för mormor och hon sa’, att herrarne bara lekte
med mig. Sedan kom den store herrn sjelf och ville
ge mig två präktiga kanoner. Men jag säljer inte min
mamma för tjugo kanoner. Skulle jag kalla honom
pappa? Jo, det gör jag! Jag har tillräcklig pappa i
farbror. Adjö.

Farbrors Patrik.»

Denna uttrycksfulla oppositionsyttring från junker
Patrik hade den lyckliga verkan, att den från de båda
herrarnes stämning borttog allt, hvarpå något slags
malört velat innästla sig. Sedan man skrattat —
såvida det icke blott är ett melankoliskt skratt — blir
man icke så hastigt mörk i hågen, och patron Berthel
spådde, att hans vän icke behöfde påskynda sin
målning mera än nödigt.

»Vi få väl se,» svarade Detlof, och så skildes de
med ett kraftigt och varmt handslag.

Den natt, som följde, var icke bland den »fattige
riddarens» bästa. Det fans synnerligen i det lilla brefvet
från hans myndling en mening, som han oupphörligt
uttalade för sig sjelf: »Mamma ser så ledsen ut och
sitter så mycket och ser på ingenting».

På friaren och hans ankomst som gäst tänkte han
nästan icke alls. Den saken var en underordnad affär;
vida vigtigare var Berthels sätt att meddela doktorns
bref. Patron Berthel trodde bestämdt på något, »som
icke fans», och den hederlige mannen kände sig
nedslagen öfver det undvikande han rönte.’ — Här blef
grefven af bruten af den »tappre landtsoldaten», som i
blotta linnet kom in från det lilla kabinettet bredvid
sängkammaren och helt förskräckt frågade, om farbror
var sjuk, efter han hela tiden vändt sig fram och åter
och suckat så tungt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free