- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
310

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett besvuret hederslöfte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Pappa borde låta honom antaga det anbudet. Han
passar långt bättre i de förhållandena, än att vara der
pappa och ni sjelf äro tillräckliga för allt.»

»Det gläder mig, att ni tänker så. Jag gaf nyss,
då jag blef tillfrågad, samma råd. Men jag tänkte att
systern, liksom modern, betraktade saken annorlunda.»

»Icke jag. Under de fyra år, ni var frånvarande,
var Lars två gånger på korta besök i hemmet, och både
Patrik och jag öfverensstämde deri, att han redan fått
en så engelsk affärspregel, att han fullkomligt tycktes
passa för det landet. Han är oändligen hederlig och
redbar, men något trumpen till lynnet och mera stel än
tillgänglig. Det oaktadt vet jag, att han håller hjertligt
af oss alla.»

»Ja, lynnet och hjertat låta nog förena sig, då
karaktären är god. Men han har ett omfattande
verk-samhetsbegär, som icke hemma, då fadern ännu är i
sin krafts ålder, skulle finna nog näring. Och nu skulle
jag väl egentligen buga mig och resa, men ni får
Reuterdals på eftermiddagen, det vet ni. Vill ni derför
tillåta mig och Fred att dela er middag, fast patronaget
saknas, så antager jag det. Men vill ni det ej, så rider
jag genast till Anneberg och följer med domaren och
hans gemål tillbaka.»

»Om ni tror...» Hulda hann ej längre, då Patrik
kom inrusande och med stor häftighet begärde att få
låna en af de nya, hvita linnenäsdukarna, som mamma
sydde på.

»Hvad vill du med den så ifrigt?» frågade Hulda,
nöjd att bortskjuta middagsfrågan.

»Jo, mamma, jag skall fästa den vid en käpp. Fred
är kommendant på fästningen och jag skall komma
med parlamentärflagg... Vill du hjelpa mig, farbror,
att fästa näsduken på den här käppen? Men tag inte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:49:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/2/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free