Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett besvuret hederslöfte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och barnen gått till hvila, få vi alla fyra en stund af
heligt förtroende. Gillar du ej detta?»
Jo, fullkomligt. Jag skulle ej kunna åstadkomma
ett passande utseende vid middagsbordet. Vi behöfva
båda att hemta oss, för att kunna möta andras blickar.
Men ett måste du gifva mig ditt heliga ord och löfte
på, innan jag far, ty eljest kan jag lätt tro, att jag
drömt.»
»Hvad begär du då?»
»Att vår trolofning icke räcker längre än en månad.
I morgon åtta dagar, innan menniskorna hunnit ens till
första aningen, lyser det, och så snart det lyst ut, vigas
vi i allra största stillhet hos dina föräldrar och lefva vår
smekmånad (som i alla fall skall räcka hela lifvet) på
Landsby i min stackars villa. Efter jul eller hellre på
våren flytta vi hit. Och jag svär vid min starka
vänskap för Patrik, att jag känner att hans ande skall
mottaga och omsväfva oss med den högre frid, som tillhör
en sådan andes region.»
»Ja, nog välsignar oss han, den ädle. Men jag
hade skäl att mot ditt vilda förslag göra minst tio olika
invändningar och likväl gör jag ingen, emedan — hon
blef här alldeles purpurröd — då hela orten kommer
att öfversvämma mig med sin förvåning; det är så klokt,
att det sker på en gång. Dock lemnar jag icke
af-görandet härom åt någon af oss, utan åt far och mor.
Hvad de säga, bifaller jag.»
»I så fall,» svarade Detlof, strålande af den ädelt
tillbakahållna stormen i känslorna, »får fru grefvinnan
skynda sig med näsduken, ty har jag aldrig förut varit
vältalig, så blir jag det nu. Himmel, så stolt det lilla
Landsby skall blifva öfver sin herres storartade seger!...
Lyckligtvis är målningen slutad, och huru enkelt allt
det öfriga blir, skall det nog för min och ombytets skull
behaga dig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
