- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
331

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hustru i sin hvardagsroman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lingen. Detta var desto säkrare, som landshöfdingen
sjelf meddelat det till borgmästaren, hvilken sagt det
till borgmästarinnan, från hvilken nyheten om doktor
Myntzings underkur flög staden rundt.

Man hade nu icke mera än en åsigt om denne
herres skicklighet och derjemte om hans ögon, som
icke vidare liknade emaljögon, utan deremot, i deras
stundom fixerande orörlighet, förrådde den tänkande,
vetenskapliga blickens stumma språk.

Då det nu råkade vara mycket sjukt i staden och
man äfven hade en farsot på landet, som höll
provin-cialläkaren i ständig rörelse, så blef praktiken i staden
så trägen, att doktor Myntzing knapt fick ha en
half-timmes ro, ty trots att staden hade både sin gamle,
och derjemte en yngre stads- och brunnsläkare (just
nyss hemkommen från en längre resa), måste likväl
båda dessa väl meriterade herrar nödvändigt konsultera
med den nye förste bataljonsläkaren, som väl icke
be-höfde uppoffra all sin tid på några soldater vid
garnisonssjukhuset, då han kunde använda den nyttigare.

Efter att tre eller fyra gånger förgäfves hafva sökt
brodern, hade konsuln nu fått ett par rader, hvilka
underrättade honom om, att Lademir skulle infinna sig
till middagen.

Under den förflutna veckan hade familjelifvet hos
konsulns gått hjelpligt, men ej angenämt. Den lilla
Bella, ett stilla, icke öfver sig begåfvadt, åtta års barn,
hade redan mycket fast sig vid sin milda och
förståndiga lärarinna, som äfven blifvit en favorit hos den
femåriga, lika stilla, nästan tröga lilla Signe. Ja, Mariana
hade äfven blifvit tjenstfolkets favorit, men patronessans
ynnest stod ej för henne att vinna, och hvar gång
denna stolta dam slog omkring sig med sina muntra
sarkasmer, brukade konsuln, som i tystaste tysthet äfven
hyllade den unga fröken för hennes goda sätt, hennes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free