- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
338

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hustru i sin hvardagsroman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Gode, ädelmodige Hugo!

Jag förstår fullkomligt och jag uppskattar också
fullkomligt det kraftiga, manliga tvång, du lagt på din
lifliga själ, då du skref ditt svar på mitt bref. Men
just denna manliga styrka, som försmår både böner
och bevekande resonnemanger, öfvertygar mig, att
spänstigheten i hela ditt väsen är mer värd, än jag vågat
bygga på. Du är skapad för en följeslagarinna, som
icke allenast i sitt blod, utan i hjerta och sinne, har
en friskare liflighet, än som finnes hos mig, åtminstone
för närvarande.

Vet du, Hugo, jag har mer än en gång känt mig
öfvertygad om, att jag för dig skulle blifvit en icke god
hustru. Du har alltid visat mig för mycket medhåll,
rent ut för mycken svaghet, och jag har inom mig
funnit rörelser, hvilka antydt, att jag har despotiska
anlag. Skulle jag någonsin komma att lära mig förstå
kärlekens evangelium, jag menar här icke det höga,
kristliga, utan det menskliga, så sker det endast i
för-ening med en man, som ej lätteligen låter beherska sig.

Är det grymt af mig att säga dig detta, som jag
dock tycker mig böra säga, för att hjelpa dig att
lättare bära den förändring, du går till mötes? Förlåt
mig och tro, att det är rättare, än om detta afgörande
bref endast öfverflödade af ett känslosvall, som skulle
göra dig vek!

Ja, Hugo, vår barnsliga ungdomsdröm är nu
slutad, och du har ytterligare att förlåta mig, det jag dröjt
så länge med denna förklaring. Men jag har en så
sträng och ärlig rättskänsla, att jag mycket länge måste
väga förhållandena mot och med, för att inse den pligt7
som tvang mig att hellre bryta mitt ord, än att
blottställa oss båda för en för sen ånger.

Du skall vara modig, då du emottager din ring,
icke sant? Och du skall utan djup sorg återsända

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free