- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
353

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hustru i sin hvardagsroman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kommande bjudningar, ty huru tappert den käre öfver
sten läte cigarren blossa öfver sin sensibla gemål, så
hade jag ganska säkert nu mindre nöje än någonsin
af att för min stackars toalett begagna de på detta
förnedrande sätt medgifna minuterna. Nej, bjudningar äro
mig numera i hvarje fall motbjudande; jag erfar en
gränslös trötthet vid blotta tanken på ett nöje, en
gränslös trötthet vid hela lifvet! Och jag ä:* likväl blott
nitton och ett halft år.»

»Nitton år alla redan.» Vid detta minne måste
hon småle, och ett vackert drag af ädel tillfredsställelse
flög öfver hennes liljehvita ansigte, då hon uppslog ett
bref, som hon redan tagit kännedom om, och för tredje
gången dröjde vid början deraf.

Och så lydde denna början:

»Kära, värderade ungdomsväninna!

Var nu fullt tillfreds med ditt ädla och kloka
handlingssätt!

Ja, du har rätt, och nu, knapt två timmar efter
en ny, stor omstörtning i mitt lif, skyndar jag att
meddela, hvad jag vet skall glädja dig. Jag har i dag
blifvit en förlofvad och — lycklig man. Huru kunde
jag tro detta för sex månader sedan! Jag antog min
slägtings anbud i ett slags vanvettigt tillstånd, och så
har blott fattiga sex månader behöfts, för att visa mig
sanningen af dina ord, att vi ingendera förstått den
rätta kärleken.

Dyraste väninna! Min slägting blir min svärfar,
och en förtjusande, liflig hustru får jag. Men jag
tänker så till vida göra mig min forna förlofning till godo,
att jag icke skall bli den slaf, du hade i mig och som
du sjelf i ditt afskedsbref erkände dig ha kunnat komma
att tyrannisera. Ej heller tänker jag nu finna mig i att
Carlén. II. 23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:49:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/2/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free