- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
357

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hustru i sin hvardagsroman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Men sant. Det föder mellan två personer en
obehörig förtrolighet, ett utbyte af blickar och smekningar,
som ingifver den djupaste vedervilja att åse, ty många
förlofvade anse sig, med ring på fingret, ha köpt sig
rättighet att utan all återhållsamhet ge sina intryck till
ögonfägnad för andra. När man då besinnar, att en
förlofning af ringa orsak kan öfverändakastas, är det ju
rent af ohyggligt för den, som sedan vinner samma
qvinna till maka, att veta, det hennes ögon redan med
lika uttryck hvilat... Men förlåt, förlåt och blif nu för
Guds skull icke förolämpad! Jag är troligtvis en narr,
som kan tänka och tala detta. Men var förvissad, att
jag aldrig skulle ha glömt mig till den grad, jag nu
gjort, om jag icke kunnat svärja på, att ni bestämdt
icke varit förlofvad på det viset. Jag har till och med
hört omtalas, och det märkes i öfrigt af hans bref, att
ni varit den svalaste fastmö, som egnat någon sin tro.
Och låt mig till mitt rättfärdigande tillägga ännu en sak.
Hade ni med en man utbytt de känslor, hvilka ensamt
böra diktera ett äktenskap, så hade ni aldrig i evighet
brutit. Får jag förlåtelse?»

»Ni har ej förolämpat mig, ty jag delar edra åsigter.
Och det har dessutom för mig varit otänkbart, att för
Hugo, min forne lekkamrat, erfara andra än systerliga
känslor och intryck. Jag trodde dem vara nog. Men
det finnes i alla fall ridderliga män, hvilka ha försyn
att såra andras ögon. Kapten Silverlo, som nu är gift
ined min kusin Cecilia, såg jag mer än en gång sända
en besvärad blick åt den sida, der jag satt, då Cecilia
helt tanklöst kom ilande till honom och begåfvade
honom med mer, än han syntes önska för tillfället.»

»Ja, kapten Silverlo hade säkert så hög aktning
för er, att han vågade vara oartig mot sin fästmö. Huru
upptog hon det?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free