- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
361

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hustru i sin hvardagsroman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Nå, det var icke mer än hans skyldighet! Men
det var en ovanlig tid för honom.»

»Han kom också endast för att meddela en nyhet,
som han erhållit från Stockholm. Hans tafla har väckt
uppseende, och han har fått ett högst fördelaktigt anbud.»

»Det var innerligt roligt. Jag är mer en vän till
min svåger nu, än förr. Var han glad?»

»Ja, alldeles ovanligt.»

»Kanske någon ny lycka träffat honom .. . Kanske
han gifvit ja till landskamrerns vackra systerdotter!»

»Friar han då till henne?»

»Åh, skulle Lademir fria till någon! Så intelligent
han eljest är, så söker han sin like i kurtiskonsten.
Han är blott vetenskapsman, artist och musikus. Han
har en väldig, skön stämma och ett betydande
röstomfång. Han borde ha gått in vid teatern.»

»Ack, så gerna jag ville höra*honom! Men hvad
menade konsulinnan med det der jaordet, om han icke
kan fria?»

»Jag vill numera aldrig vara elak. Men det sägs
verkligen, att flickan är förtoifladt kär i honom.»

»Och han?»

»Ofattlig, som vanligt.»

Den 9 augusti hade nu inträdt.

Med all möjlig omtanke hade konsuln instufvat sin
gemål och sin lilla dotter i vagnen samt sjelf intagit
kuskbocken, emedan han sjelf bäst skötte sina eldiga
hästar. Sedan han derefter artigt aftagit och svängt
hatten till afskedshelsning åt Mariana, som stod vid
fönstret, försvann ekipaget under konsulinnans ifriga
nickningar.

Mariana befann sig nu ensam innehafvarinna af
det rymliga och eleganta förmaket, der en rikedom af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free