Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hustru i sin hvardagsroman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid, min Mariana, är jag kanhända ändå
temligen sjelfvisk. Men Gud vet, och jag beder dig,
att, om tillfälle dertill yppas, påminna mig om, hvad
jag nu högtidligt bedyrar, nämligen att, ifall det skulle
vara fråga om något vigtigt, jag med glädje vill göra
hvarje uppoffring för dig.
Nu tror jag, att vi äro fullkomligt på det klara
med alla frågor, så att vi i lugn kunna fira vårt bröllop
samt frimodigt gå till mötes den framtid, Gud behagar
skänka oss, och der jag skall vinna en allt mer och
mer bekräftad öfvertygelse, att jag aldrig kunnat firma
den rätta husliga lyckan utan genom dig.
Ännu ett, för hvilket jag ej minst tackar dig. Ditt
medgifvande att endast med en artig skrifvelse få tacka
dina slägtingar för deras enträgna inbjudning till en
bröllopstur, ehuru jag, på det stora hela taget, ej ogema
skulle blifvit öfverstinnans läkare vid påkommande
svindel.
Just som jag ville underteckna detta bref, föll det
mig in, att jag borde säga dig, att jag fullkomligt anat,
att du, i din jungfruliga ensamhet, mycket ofta undrat
öfver, huru du så i grund kan beherska din natur, som
icke är medgörlig.
Var ej rädd, min älskade, för de känslor, som leda
dig till ömhet och klokhet. De skola bli belönade, så
visst jag är en rättskaffens och tacksam man, och det är
din Lademir.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
