- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
380

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hustru i sin hvardagsroman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

icke går blindt fram, utan från början anser dina
penningar uppsväljda i affärsställningen.»

»Just häruti har du orätt, min Mariana. Mången
handelsfirma har stått vid branten och icke blott tagit
upp sig, utan gjort lysande affärer; dessutom får han,
som sagdt, en betydlig hjelp från annat håll, emedan
personer, hvilka äro intresserade i ställningen, på allt
sätt önska hålla den uppe. Det är just de, som
föreslagit, att jag skulle i min mån räcka en hjelpsam
hand.»

»Då är saken klar, min vän. Men säg mig ändå,
om du litar på ditt mod att med lugn bära förlusten,
i fall den inträffar?»

»Det gör jag, och det tager jag mig friheten tycka,
att min hustru också borde göra. Har jag icke ännu
en ej så obetydlig förmögenhet, har jag ej min praktik
och min kloka, hushållskunniga maka? Var således
lugn och tänk aldrig, att du i mig kan få se den
personifierade ömkligheten i gestalt af en man, som ångrar
eller sörjer öfver sin egen fria handlings följder.»

»Godt, du öfvervinner mig helt och hållet.» Så
talade hustruns läppar, men hennes hjerta förde ett
annat språk. Aningar, mörka som natten, sänkte sig
ned öfver henne. Och hon lifvades icke ens, fast det
ej fick synas, då hennes man satte sig till instrumentet
och sjöng för henne en af de sånger, hon så mycket
älskade.

»Hvad säger och gör Jutta i afton,» frågade hon
slutligen, då Lademir, som ingen ro hade, närmare
tiotiden försäkrade, att han måste titta till Fredrik.

»Jag törs svära på,» svarade han, »att hon just
nu beder honom tacka Gud och henne för deras
äkten-skapspaktum.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free