- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
390

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hustru i sin hvardagsroman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Men till hvem?»

»Till dig sjelf, för att taga i öfvervägande, om du
icke gör dig löjlig, först och främst genom din
okunnighet om den kända gången af dylika saker och sedan
derigenom, att du, som sitter med din behållna, särdeles
betydande förmögenhet, begär, att de personer, hvilka
fått släppa till sin, skulle uppoffra det lilla, som kan
erhållas. Men den här saken lönar icke mödan att
spilla ord^på, jag hade ärnat titta till dig för en annan sak.»

»Nå, den lärer säkert bli angenäm.»

»Så kan den ej benämnas, men det är fråga om
något, som, efter råd och lägenhet, är liksom en helig
skuld, hvilken de närmast efterlefvande, då de förmå
det, egna en förutgången, dyr vän.»

»Du menar ...?»

»Ja, jag menar en enkel minnesvård öfver Fredrik.»

»Det är jag mycket böjd för och har redan tänkt
på. Ett litet jernkors på stenfot. Hvad säger du derom?»

»Om det skall bli ett kors; torde det icke falla sig
mycket dyrbarare, om det göres tillräckligt stort, för att
tjena till sinnebild af hans lif.»

»Gud, hvad du är bitter! Du vet, att jag kostat
på allt ensam under hela den rysliga tiden och att jag
således icke kan åstadkomma något synnerligen dyrbart;
dessutom vore det kanske icke rätt, då... då, med ett
ord — icke hans kreditorer kunna bli på långt när
godtgjorda.»

»Ser man på bara, hvad eftertanken gör för gagn!
Nyss ville du, att kreditorerna skulle plundra sig sjelfva,
och nu är du så granlaga på deras vägnar, att du tror,
att de skulle misstycka, om Fredriks enka egnade honom
en fattig minnessten.»

»Jag undrar, Lademir, om det i hela vårt land kan
framvisas en så retsam svåger, som du. Du har aldrig
tålt mig, och nu tror jag, att du hatar mig.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free