- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
417

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hustru i sin hvardagsroman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hållet af en svart perlkam, jemte den långa, släpande
sorgdrägten gaf åt hela gestalten en prägel af
dekoration, när hon stannade emellan de två antika skåpen,
der doktorn mötte henne med den allra förbindligaste
välkomsthelsning, hvilken hon likväl kallt, fast
aktningsfullt, besvarade.

»Det är helt och hållet min skuld, att fröken till
•en början får något obeqvämt, men min patient reser
snart. Och damerna äro ju tillräckligt goda vänner,»
tilläde han, förande den unga fröken till tebordet, »för
att kunna trifvas så nära ett par dagar.»

»Det blir åtminstone att försöka,» svarade hon.
»Jag trodde, kära Mariana, att du skulle varit snäll
och tittat in till mig. Jag var så bortkommen.»

»Min hustru,» skyndade doktorn att infalla, »är
tyvärr mycket upptagen. Men i öfrigt styrer hon som
en ädel herskarinna öfver oss alla. Derom vet äfven
vår gemensamme vän här, som fröken redan känner,
något af erfarenhet.»

»Ja, det gör jag visst,» svarade kaptenen med sin
fulla, djupa stämma. »Vi äro vanda vid en angenäm
subordination.»

Den hederliga själen såg i detsamma upp till fröken,
men han mötte en blick af suveränt förakt.

»Var lugn, söta Eugenie, jag skall nog se om dig,»
tröstade värdinnan.

»Tack, min kära Mariana! Förlåt, om det tager
en liten tid att vänja mig vid inträdet i din garnison.»

Senare på aftonen, då kaptenen aflägsnat sig, fröken
Eugenie kommit till ro med en sista, sned blick på
»lillebrors» intrång i den säng, som husmodern skulle
intaga, gick denna ännu ute i ytterrummet och
öfver-Carlén. II. 27

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free