- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
418

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hustru i sin hvardagsroman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

såg den improviserade sängkammaren, för så väl hennes
äkta herre som herr Lave, hvilken redan röd och varm
och vacker, som en kerub, sof i sin lilla bädd bredvid
faderns.

»Kom nu, min älskade, och hvila dig!» Lademir
satte sig sjelf i en länstol och tog hustrun på sina knän.
»Jag har något att säga dig, som jag icke vill skall
blifva osagdt.»

»Hvad då, min dyre vän?» Hon smög varmt och
förtroligt sitt hufvud intill makens breda bröst. Mariana
erbjöd sjelf nästan aldrig någon smekning, men då han
så kom hennes känsla till mötes, visade hon sig fullt
mottaglig och innerligt besvarande.

»Jo, ser du, saken är den, att fast jag aldrig varit
och aldrig kan bli någon romanhjelte, det ligger intet
sådant element hvarken i min karaktär eller mitt lynne,
så har jag likväl alltid helsosamma anfall af ånger, då
jag varit orimlig, och hvad kunde vara orimligare, än
att jag i afton, då du fick hela bördan af de bekymmer,
jag sjelf stält till, lät dig så tydligt se mitt missnöje?
Och det till för det besök du haft. Bjömberger hade
fullkomligt rätt att vilja låna mig första hälften af sitt
namn. Kan du riktigt förlåta mig?»

»Ack, af hela mitt hjerta.»

»Det tror jag dig om, men är du säker på, att du
ej bär någon ledsnad inom dig? Då måste jag säga
med Paulus: Ty om jag bedröfvar eder, ho är den
som fröjdar mig, utan den, som varder af mig
bedröfvad?»

»Gud välsigne dig, min ädle make, för din kärlek
och rättskaffenhet! Och nu bör jag ändå tillstå, att
jag just i afton kom att reflektera öfver, att jag kanske
i allmänhet är för eftergifven, fast jag ser, att det blir
galet.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free