- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
459

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hustru i sin hvardagsroman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Är Jutta gången?» frågade Eugenie i dörren.

»Ja, som du ser. Men huru är det med dig, min
lilla Eugenie? Du är ju så blek, att jag blir rädd.
Hvad skall fästman säga härom? Ty i dag kommer
han väl.»

»Han kommer icke i dag heller, och det är väl,
ty jag behöfver både dagen och natten att begrunda
ett bref, som han tillsändt mig. Jag tror, jag blir tokig.
Han är helt annorlunda, än jag tänkt mig.»

»Det tror jag fullkomligt. Du har ej så snart
kunnat fatta och rätt lära dig bedöma hans karaktär,
hvilken på samma gång är så enkel, rättskaffens, manlig
och ändå vek.»

»Det förstås, det är naturligtvis din skyldighet att
återgälda hans beundran med någon smula af samma
slag. Men det hindrar ej, att han är otålig, obillig,
ofördragsam och framför allt ovärdig en sann kärlek
af den qvinna, hvars namnsdag han till och med råkar
förblanda med en annans och som han ärnar hålla så
strängt, att han icke i en öppen teaterloge tillåter, att
ett par officerskamrater få tillträde. Nå, allt det här
kunde ändå anses menskligt, men hvad som är helt
annat än vekt, ja, rent af omenskligt, det är hans bref.»

»Kära Eugenie, du måste beherska dig, du bör tro,
att sjelfbeherskning är det första, en qvinna, som vill
bli lycklig i sitt äktenskap, behöfver inöfva. I den
sinnesstämning, hvari du nu befinner dig, kan du absolut
icke klart se meningen af hans bref.»

»Den är alls icke svår att fatta; han vill på bästa
och höfligaste manér tvinga mig att slå upp med honom.»

»Kan det vara möjligt? Då måste ni på
hemvägen från spektaklet haft någon plågsam förklaring,
efter han sedan den aftonen varit osynlig. Du pröfvar
säkert ofta den fridsamme mannens tålamod. Vill du
låta mig läsa brefvet?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:31:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/efcefter/2/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free