- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 2. Vincent Rossby ; Ett besvuret hederslöfte ; En hustru i sin hvardagsroman /
468

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En hustru i sin hvardagsroman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ortens största herrgård», antagit en ny, värdig ton och
ett så blygsamt och mildt väsende, att hon vann
allmänt bifall och allra mest sin mans. Tänk, det hände
till och med, att hon vid bjudningar borta sköt
tebrickan ifrån sig till sin syster, som, ehuru i vida
inskränktare omständigheter, dock kallades »hennes nåd*r
och detta så rent af »upphöjda» uppförande verkade^
att all afund försvann ur hennes nåd Silverlos hjerta
och att systrarna till följd häraf lefde i bästa förstånd.

Det andra nya paret, fru Jutta och hennes äkta
hälft, affärsmannen, gaf ämne till åtskilligt tal. Det
påstods, att »den der herrn», som hennes man alltid
be-nämdes, lät henne hvar dag lefva i ångest, för att
hennes afstående från den kloka principen angående
»gift qvinnas eganderätt» skulle bli straffadi på det
mest känbara sätt. Han låg inne i så vidlyftiga affärer,
att det åtminstone hvar fjortonde dag gick ett rykte
om ruin. Nu hade han emellertid blifvit kamrer för
en filialafdelning utaf någon af de större bankerna och
derjemte agent för så många nya företag, att man
lugnande tilläde: »Nå, om den der herrn gör en
kullerbytta, så kommer han nog åter upp på fotterna.»

Mot sin fru iakttog han alltid ett hyggligt
uppförande, dock mer städadt, än hjertligt. Han ingaf stor
respekt, men tillät henne dock opåtaldt erinra om, huru
grufligt olik han var salig Fredrik, och lade sig aldrig
emot hvarken hennes bestyr i fruntimmerskomitéerna
eller hennes fallenhet för bjudningar och sällskapslif.
Den lilla Signe var ännu i sin pension och några syskon
hade hon ej hört af.

Deremot hade de unga herrarne Myntzing fått
välkomna en syster, »mademoiselle Mary», som utgjorde
sin faders förtjusning och sin moders bekymmer, ty den
lilla damens skönhet verkade, att alla ville skämma
bort henne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:49:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/2/0472.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free