Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Enkåret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P. S. Åfven här har jag, besynnerligt nog, iätt
affärsuppgörelse med ett ungt fruntimmer, en slägting,
med hvilken jag dock har vida lättare att komma fort,
än med min lilla svägerska.»
John Kerner till Robert Kennedy.
»Högt aktade broder!
Alla de uppdrag, hvarmed du hedrat mig, skola
punktligt verkställas.
Jag gick till damerna med de nyheter, som ditt
bref innehöll. Minny strålade af glädje att snart få
återse dig, men Matilda, som jag, obetydliga
hvardags-menniska, naturligtvis aldrig förstått och hvilken jag
det oaktadt alltid hembär min ödmjuka hyllning, emedan
hon synes mig lik en poetisk myt i qvinnohamn,
Matilda, upprepar jag, blef blek som en lilja, då hon eljest
nu på sista tiden blomstrat som en ros. Hvad har ni
er då emellan, eftersom alltid ditt namn sätter henne i
något slags ängslig vibration? Hon sade likväl icke
ett ord, icke ens det vanliga: ’Gud ske lof, efter nästa
sammankomst lemnar Robert förmynderskapet!’ Men
hon såg så olycklig och nedtryckt ut, att jag skulle
velat göra nästan hvad som helst, för att åter få se
det älskliga leendet på hennes läppar.
Jag hoppas, att hvad jag här öppenhjertigt skrifvit
om mina intryck i afseende på Matilda, ej inger dig
den galna tanken, att hon i någon mån bortskymmer
min förträf&iga och älskade Minny! Nej — men både
jag och Minny anse henne som ett heligt testamente af
Julius... du vet, att han gaf henne en verklig dyrkan,
och hvem skulle för öfrigt kunna vara annat än öm
emot henne, som står så ensam och nu är så tålig, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
