- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 3. Smärre berättelser /
40

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Enkåret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fallen Matilda haft den takten, att inbjuda äfven de
andre utredningsmännen —, då han ändtligen den
fjortonde dagen, efter förut begärdt enskildt samtal, infann
sig med en bundt handlingar i handen.

Matilda hade för denna så storvigtiga konferens,
efter hvilken hon ansåg sig skola inträda i fullt
myn-dighetstillstånd, uppbjudit hela sin förmåga att ieke visa
sig besvärad. Det var likväl med den saken, som det
kunde, emedan hon nu för första gången under denna
period skulle blifva ensam med sin svåger. Hon visste
genom Kerner, att det aldrig varit tänkbart, att komma
till slut med sakerna så hastigt, i fall icke Robert visat
sig dokumenterad med uppdrag från tredje hand om
inköp af diverse marker, strömfall och skogar, som i
Julius hand varit nästan värdelösa. Under inga
omständigheter kunde således nekas, att Roberts driftiga
och skickliga hand ensamt förmått att reda ut trådarne.

Det var troligen till firandet af sin fullkomliga
skils-messa från Roberts förmynderskap som Matilda för
första gången efter mer än tre fjerdedels år utbytt den
svarta ylledrägten mot en af svart siden och den hvita
sorgmössan mot en liten mycket täck af svarta blonder,
som bildade den behagligaste skugga till hennes ljusa
silkeslockar, lätt uppfastade bakom öronen, så att den
mjella, fina kinden syntes fri från allt utom en och
annan liten fargbrytning...

Då det tog i dörren till salen, då de raska,
välkända stegen läto höra sig, bäfvade den unga qvinnan
så häftigt till, att hon, som årnat helt obesvärad gå
emot sin gäst, knapt egde makt till mer än att jemt
och nätt stiga upp.

»Mår du ej väl, min lilla Matilda?» Robert
nedlade hastigt pappersbundten och skyndade fram till den
unga frun, som försökte småle, under det hon bemödade
sig att se på honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/3/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free