- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 3. Smärre berättelser /
106

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högskolefonden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

triumf, som du tänkte på, erhöll du ej. Du vann din
mans djupaste högaktning — kärleken förblef likväl
död. Jag vet ej ens om du lidit häraf, men jag vet att
du aldrig låtit mig märka det.»

»Jag anser, min vän, hela detta resonnemang
tem-ligen opåkalladt. Har jag icke åtnjutit ditt bifall och
den uppriktiga tillgifvenheten och aktningen för ditt
barns mor? Jag kan således med rätta förundra mig
öfver att de tankar och åsigter af mig, som du nyss
läste, hos dig väckt begäret att framkasta en förklaring,
hvilken står totalt utom den lilla artikeln.»

»0, så skickligt du parerar!»

»Hålla vi då på med ett spel?» yttrade Pauline
allvarligt. »Riktar du med full afsigt en stot mot din
hustrus hjerta?»

»Ja, hvarför icke ... Den qvinliga
sjelfständighets-teori, du i din uppsats utvecklar och som löper parallelt
med den underordnade frågan om högskolefonden (mot
hvilken jag har ingenting att invända), visar mig, att
om jag riktade en sådan stöt, skulle den, såsom det
skett, icke träffa målet.»

»Min gode Mauritz,» svarade Pauline med
afväp-nande mildhet, »denna hätska bitterhet känner jag ej
igen hos dig. Skulle en ädelsinnad man älska att höra
kärlekssuckar och klagan af en qvinna, i hvilken han
ser blott hustrun — vore det en lycka?»

»Nej, det tror jag icke. Men din kärleksklagan
blefve säkerligen hvarken långtrådig eller vemodig.»

»Jag talar i allmänhet!» yttrade Pauline med en
sådan min af slående värdighet, att Mauritz blef skyldig
svaret... »Och nu, min vän,» tilläde hon med sin
vanliga lätthet, »lemna vi det här ovanliga gebitet, som,
du kan tro mig, ännu är till stor del att betrakta som
en ouppodlad mark. .. men äfven den kan göras frukt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/3/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free