- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 3. Smärre berättelser /
108

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högskolefonden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en uppfriskande källa, men finner den tillstängd af för
många törnen. Hvilka olika garantier för hennes lugna
framgång erbjuder ej deremot hufvudstaden! Under de
år, jag der sökte utbilda mig för det tilltänkta
lärarinne-kallet, uppfattade jag denna åsigt tydligt, och just
der-för att qvinnan här i den stora menniskomassan kan
vara så obemärkt hon vill, passar hufvudstaden henne
bäst.»

»Och artikeln — afsänder du den till redaktören?»

Vid denna fråga skuggade ett moln Paulines vackra
panna... »Ja, såvida du icke har något deremot.»

»Nu tycks du motsäga din egen uppgift om den
sjelfständiga qvinnan. Denna kan väl af artighet, när
mannen så önskar, låta honom få del af sina åsigter,
men icke behöfver hon rätta sig efter hans.»

Det låg icke i Paulines väsende att genom koketteri
söka fängsla sin man. Likväl syntes det vara något
ditåt som röjde sig i hennes ton och min, då hon
glädtigt inföll: »Men jag sade ju att ni en liten smula
skulle få vara våra herrar, och efter detta är afgjordt,
så stannar min artikel hemma — är du nu nöjd?»

»Nej!» svarade han tvunget.

»Hvad begär du då?»

»Ditt uppriktiga erkännande om hvad som så starkt
upprörde dig på den stund, då du och min mor voro
ensamma. Jag kan icke tro, att det var endast den
frihet, min mor tagit sig, och hennes upptäckt af din
artikel, som arbetade i ditt hufvud. Du kastade dig i
mina armar, du, med en häftighet som om du behöft
dölja något.»

»Mauritz!»

»Jag kan icke afvisa denna tanke, Pauline! Når
kom väl du så emot mig... Är du fullkomligt säker
att du ingenting döljer?»

»Hvad menar du?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/3/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free