- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 3. Smärre berättelser /
114

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högskolefonden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det, ty du har icke varit för honom en Karina . . .
Kom! Du väntas af din trofasta

Pauline.»

Medan den verkliga Pauline genomläste detta
sorgliga bref, på hvilket hennes tårar nu föllo, liksom de
många gånger förut fallit, erinrade hon sig med en
himmelsk glädje att hon, under förevändning af en resa
till sitt gamla hem, der hon verkligen hade några små
affärer att afsluta, besökt den arma, att hon bevittnat
hennes djupt beklagansvärda tillstånd, men att hon ock
blifvit i tillfälle att sprida ett välsignelserikt ljusskimmer
öfver hennes mörka lif.

Ja, Pauline hade skäl att glädja sig. Det sanna
mod och den hjertats djupa godhet, som gömde sig i
hennes handling, vunno sin belöning, då hon vid mötet
med sin mans frånskilda hustru kände, huru den
förfallna, nästan skelettlika gestalten af den fordom så
lysande Marie-Charlotte hårdt tryckte sig intill henne
och under snyftningar ville kyssa hennes händer.

Ur den förvirrade blicken strålade en vild
tacksamhet. »Jag visste att du skulle komma!» sade hon.
»De, som icke ega skönheten, ha i stället fått godheten.
Du är ingen skönhet, men jag ser på dig att du icke
är så alldeles obetydlig... Jag älskar dig mycket, men
du måste taga mig härifrån!»

Då Pauline i sin förvirring vid detta oväntade
förslag förrådde en lätt oro, yttrade den olyckliga med
rynkade ögonbryn: »Du skall föra mig härifrån, icke
hem till dig — du vet att han icke vill se mig, utan
till dem, som jag sjelf icke ville se i mina stora dagar.»

Den sinnesförvirrade qvinnan menade två fattiga
slägtingar, ett äkta par, som fordom älskat henne och
instinkten lät henne veta att de ännu skulle med ömhet
omhägna henne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/3/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free