- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 3. Smärre berättelser /
121

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högskolefonden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som handsekter... Men se här kommer en vagn ...
det är Berta!»

Och så var Pauline bortblåst.

»Ädla och förståndiga qvinna — nog förstår jag
din politik!» mumlade Mauritz, i det han, fällande boken,
föll tillbaka i gungstolen . . . »Men hon nekade min
bön... Hon lefver för allt och intet och blir derför
aldrig mäktig af någon starkare känsla... dumheter...
har jag väl någon sådan att bjuda henne tillbaka...
Arma, arma Marie-Charlotte,» suckade han, »du älskade,
men vansinnigt, och var vansinnigt svartsjuk på en död...
Jag — på hvad är jag svartsjuk? På... icke ens en
skugga. Och likväl år jag svartsjuk på hvarje ny idé
hon får... usla egoism ... Marie-Charlotte,
Marie-Char-lotte, jag skall aldrig kunna förjaga ditt minne — din
brinnande, stormande, sjudande bild ställer sig ständigt
mellan mig och denna lugna, svala, ljusa andra bild,
i hvars rena atmosfer jag känner mig så väl...»

Hans hufvud sjönk tungt ner mot handen. Han
glömde bort att han i egenskap af värd hade något
bestyr i sitt eget hus.

Emellertid emottog Pauline ute i salen sin kära
Berta, en hurtig, glad och älskvärd fru, hvars
bekantskap utan tvifvel skulle vara angenäm att göra, ifall
det vore nödvändigt för denna lilla dram.

Nu är dock tillräckligt att säga det fru Berta mera
kopierade sin vän Paulines idéer, än att hon sjelf
uppfann nya. Det var en förståndig harmoni, som aldrig
stördes af någon söndersprungen sträng.

I dag fingo emellertid damerna icke tid att utbyta
mer än några flygtiga ord öfver sin lyckade sträfvan
for högskolebazaren, innan åkdon efter åkdon rullade
CarU». III. 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/3/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free