- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 3. Smärre berättelser /
134

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högskolefonden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Körs, jaså, är du här, min vän!» mumlade hon
litet ovilligt, ty hon hade mycken både aktning och
kärlek för sonen ... »Är det något särskildt?»

• »Just ingenting, utom det, att om mamma älskar
mig (och det vet jag säkert att mamma gör), så såra
mig icke genom missaktning för min hustru, särdeles i
någon af husfolkets närvaro!»

»Käre Mauritz, nu börja snart frossbrytningarne
— det märker jag... Du skall icke behöfva att sitta
så träget här inne, då du visst har många andra
göro-mål. För resten bör du icke tro att jag missaktar din
hustru: jag inser nog, att hon är en durabel menniska,
men du må medge att du icke heller vill bli sårad
genom missaktning mot din mor — och det har Pauline
visat.»

»Nej, hon var. sjelf alltför bedröfvad öfver denna
resa att detta kunde ega grund. Hon sade tvärtom att
hennes samvete skulle uppresa sig öfver att lemna
mammas sjukbädd, ifall icke en lika sträng pligt fordrat
hennes frånvaro.»

»Det gör mig godt att höra ... Men medan vi äro
så förtroligt ensamma, så säg mig huru du, som aldrig
lemnat någon välde öfver dig, kunnat låta Pauline få
ett sådant, mycket större än din första hustru hade,
och henne var du ändå så kär i?»

Vid denna erinring blef Mauritz nästan dödsblek.
»Detta ämne,» sade han, »skulle ju för alltid vara
ned-lagdt. Pauline inger mig en djup och varm aktning,
som hon gör sig väl förtjent af...»

»Hör du icke att det kör!» af bröt öfverstinnan
ifrigt... »Kan det vara hon? Jag vill genast veta
det — och är det hon, skall hon strax komma in, så
att jag får tala med henne om dekokten!»

Mauritz steg upp med långt hastigare rörelser än
han brukade hafva, och det behöfdes knapt att lilla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/3/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free