- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 3. Smärre berättelser /
144

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högskolefonden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

P. S. Jag har ej talat om min långa natt — den,
du vet, som hvilade öfver min själ. Nu tänker jag blott
på solen och morgongryningen.

Älskade Mauritz, glöm aldrig att du till Pauline
har en särskildt helig skuld att betala! Det är hon som
för mig varit barmhertighetens engel.»

En lång timma hade förflutit.

Pauline satt i sitt arbetsrum bredvid sin lille gosse,
som slumrade i ena soffhörnet.

Unga Karin var borta.

I kakelugnen flammade brasan och upplyste med
sitt sken den vackra taflan af modern, 30m, lutad mot
barnet, tycktes vara försänkt i bön. Hon bad för sin
make och äfven för sig — ty innan denna dag slutat
sin räkning öfver jorden, skulle säkerligen mycket vara
förändradt.

Då öppnades sakta dörren från den lilla korridoren,
och Mauritz inträdde.

Hans ansigte bar ett uttryck, som tycktes nästan
otänkbart att finna hos honom... det var uttrycket af
en öfversvinlig hänförelse.

Skulle Pauline tro sina sinnens intyg?

Det var för henne han böjde sina knän, det var
hennes armar han lade kring sin hals, i det han med
en röst, icke qväfd, utan fulltonad, utbrast:

»Den heliga skuld till dig, som min arma
Marie-Charlotte» (... det var första gången han inför sin andra
hustru uttalade detta namn ...) »testamenterade mig, är
annoteräd icke blott i mitt hjerta, mitt minne och mitt
samvete, den är äfven förenad med den skuld, jag sjelf
har till dig, då jag under tre år så omsorgsfullt för dig
sökt dölja mina känslor, att jag till och med njutit af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/3/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free