Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fröken Bedas förlofning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
harem af vallhundarnes herdinnor legat vid hans fotter.
Han lefde som ungkarl ett ganska komfortabelt lif inom
herrskapssocieteten, kallades »Chevaliern» och utgjorde
genom sin fulländade uppfostran och sitt fina
sällskaps-skick hela husets nöje, framför allt sin husbondes: herr
barons. I sin barndom benämdes Chevaliern med det
vackra namnet »Trogen», men sedan han utvecklat allt
flera och flera ridderliga egenskaper, icke blott mot sin
herre, utan äfven mot fröken Beda, hvars hedersvakt
han ofta utgjorde vid hennes promenader, behagfullt
bärande än hennes portfölj, än hennes sykorg eller bok,
erhöll han af henne benämningen Chevalier-Trogen,
som slutligen blef helt enkelt Chevaliern. Det var i
synnerhet mot alla fattiga gummor och små torparebam
han visade sig som en mäktig beskyddare, då de,
anländande till porten med sina krukor, icke visste sin
lefvandes råd att komma förbi den förskräcklige »Fylax>,
bandhunden. Men visade sig Chevaliern på gården, då
tordes barnen, skrattande, till och med visa tungspetsen
åt busen, som af aktning för Chevaliern morrande kröp
in i sin koja.
Sedan Mannerdal och Chevaliern gjort en
bekantskap, som å båda sidor vittnade om sympati, började
den senare att på ett allvarligt sätt draga den
främmandes uppmärksamhet åt en viss sida af det stora
rummet. Det föll icke den belefvade Chevaliern in att
skälla eller bråka: han visade blott tydligt vägen —
och inom ett par ögonblick befann sig Mannerdal inför
en syn, hvilken för alltid qvarblef i hans minne.
Bakom skyddet af en skärm, till en del
tillbakadragen, låg på en hvilsoffa, lutad mot några kuddar,
en smärt, mager, ytterligt blek ung man. Han tycktes
vara försänkt i slummer — åtminstone voro de djupt
indragna ögonen tungt slutna, medan en fin vaxgul
hand låg slapt orörlig på bröstet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>