Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fröken Bedas förlofning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han var alltför granlaga att icke för henne dölja
sitt lidande. Men inför Mannerdal gret han till och
med mer än en gång, frågande honom som jurist, som
menniska, som vän hvad han borde göra.
Och Mannerdal, trogen det spartanska förbundets
program, svarade honom att icke juristen, icke
menni-skan, icke vännen här borde yttra sig, utan utslaget
skulle helt och hållet komma från herrar läkares
bestämmande.
»Arma själ,» tänkte Mannerdal vid alla dessa
frågor, »om du visste, att hon, som du eftersträfvar,
under sitt friska, glädtiga väsende gömmer en olidlig
ångest för den stund, då domen kan utfalla till din
fördel! Lyckligtvis är du blind i ditt förtroende!»
Just denna samma afton skulle en ny doktor
besöka baronen, en mycket ansedd läkare, som i dessa
dagar hemkommit från utlandet, der han besökt alla
möjliga sjukhus och sett behandlas alla möjliga
sjukdomar. Och han skulle infinna sig i sällskap med en
från landsorten uppkommen läkare, hvilken särskildt
var bekant för sin kännedom i den delen af det
mensk-liga lidandet, som fallit på den unge baronens lott.
I fall nu begge dessa herrar förklarade honom
botad, när han icke haft något enda anfall efter sin
hemkomst från Medelhafsturen, skulle en pluralitet i
utslaget ega rum, och då, efter en samfäld konferens
med fördelaktigt resultat, kunde hans samvete tillåta
honom att hoppas på huslig lycka i en äkta förening.
Baronen satt ännu försänkt i sina tysta betraktelser,
då betjenten inkom för att tända ljusen och ordna ett
och annat i rummet.
»Är fröken ensam?» frågade han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
