Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fröken Bedas förlofning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur lycklig var ej Beda öfver att så väl slippa ut!
Men då hon hann till den del af våningen, som
innehades af hennes far och henne sjelf, trodde hon att
hon skulle qväfvas af den förfärliga fruktan, som tryckte
henne till jorden.
13.
Mellan majoren oeh hans dyrbare vän.
’et var två dagar efter den eftermiddag, då Beda
fick en så tydlig erinran om hvad som kunde
komma.
Majoren och kaptenen hade nyss slutat sitt första
schackparti, men utan att ens tyckas tänka på revanche
i det andra, skötte de, ovanligt nog, under tystnad
sina blossande cigarrer.
Slutligen sade majoren: »I morgon skall det då
definitivt afgöras vid herrar doktorers sista förstärkta
konferens! Jag har tyckt mig förstå, fastän Ludvig
ingenting bestämdt sagt, att de här nya doktorerna
gifvit honom godt hopp.»
»Hur kan farbror tillåta sig att begagna ett sådant
ord!» svarade kaptenen tvärt och bistert. »Hopp —
allsmäktige Gud, vill icke det säga, att hon skall
uppoffras, mördas och troligen snart begrafvas jemte sin
ömklige brudgum... Är det en man för en sådan
qvinna?»
»Nå nå,» fann sig majoren föranlåten att
frammumla, »du talar icke opartiskt i den här
angelägenheten, min käre Fredrik!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
