Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På lifvets stig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O.
Hjelten uppträder.
;n vecka hade förflutit sedan lärare och lärjungar
nästan samtidigt inträffat på det lilla täckt
belägna Stefanelund.
Friherrinnans sonsöner, Svante och Manne, voro
ett par hurtiga, snälla gossar, icke öfver sig begåfvade
i intellektuelt afseende, men också icke begåfvade med
något öfvervägande intresse för halsbrytande klättringar
öfver plank och trädgrenar. De foro till och med fram
med möjligaste försigtighet, då de voro sysselsatta att,
instuckna i krusbärshäckarna, smaka på den gröna
karten. För öfrigt följde de troget sin kära farmor,
bärande hennes fröpåsar, hennes näsduk, snusdosa och
glasögonsfodral jemte snöret, då trädgårdssängar skulle
uppslås — ty som man vet, var den gamla raska damen
sin egen trädgårdsmästare.
Men det är icke endast gossarne som skola
omnämnas: man måste väl äfven tala om läraren, ehuru,
för att säga sanningen, allt tal från friherrinnans sida
om honom hittills blott varit förtal.
»Såg man väl maken,» sade hon, der hon nu satt
vid ett tilltänkt kål-land, på hvilket sängame skulle
uppslås, »såg man väl maken, mamsell Lydia, till
ogenerad karl! I stället för att sysselsätta sig med
gossarne, finner han för godt att ligga inne i sta’n och
för resten resa hela bygden omkring. Jag är säker att
min så kallade svärson, som Justine trugat på mig, får
betala den här karl’n ansenligt för det att han skall
göra ingenting/»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
