Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På lifvets stig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blott hon, utan äfven friherrinnan, som aldrig trott att
den beskedlige Adolf kunde prestera en sådan röst och
en sådan min.
Emellertid kände sig friherrinnan generad af
situationen och derjemte en smula ömt berörd af den
bönfallande blick, som Justine sände henne. Det blef dock
ingen af dessa damer som svarade, utan Lydia, hvilken
helt raskt och obesvärad t yttrade: »Herr brukspatron
är alltför god som behagar fasta sig vid den lilla
uppståndelse, som jag råkat framkalla derigenom att jag
i dag sett annonseradt om en plats, som jag tror bättre
egnar sig för min ringa erfarenhet, än den jag nu
innehar.»
»Ja, men jag tyckte, då jag inträdde, att. . .»
»Lägg dig icke i mina och Lydias affärer, min
käre svärson!» yttrade friherrinnan något snäsigt.
»Visst icke, min bästa svärmor! Jag skall endast
begagna tillfället, då mamsell Lydia ärnar lemna oss,
att be henne ha den godheten att glömma om mitt
lynne, som är något lättvindigt, råkat trötta henne
ibland . . . Jag försäkrar att detta ingalunda skett af
brist på aktning, den mamsell Lydia inger mer än
någon ung dam som jag känner!»
Härvid bugade han sig med allvarlig artighet för
den unga flickan; och vändande sig tiU sin hustru sade
han kort: »Får jag nu anhålla om notan!»
Det äkta paret lemnade rummet tillsammans.
»Gud förlåte mig, tror jag icke att det fins ett
stycke riktig karl i karl’n... Så ond Justine nu skall
vara.. . Nå, kära Lydia, är det verkligen allvar med
flyttningen?»
»Ja, det inser tant att det måste vara...
Dessutom behöfver tant en äldre husmamsell!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
