Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På lifvets stig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Se här,» fortfor Edmund, »min tant, fröken Martina
von Y. Det är en alldeles förträfflig dam, som gör
allt i verlden för att röfva mig från mamsell Lydias
tanter.»
»Hon har kommit före oss!» yttrade fröken, i
det hon med ett trohjertadt småleende räckte sin hand
åt Lydia, som i tjusande förvirring och ödmjukhet
kysste den, i det hon undrande upprepade: »Före oss?»
»Nå men, kära tant,» återtog Edmund, >mamsell
Lydia är ju icke alls invigd i vår hemlighet. Det är
blott hennes egna tanter ... Men jag föreslår nu,» tilläde
han med hörbar otålighet, »att jag genast följer tant
till vår bostad, så att tant får hvila sig. Emellertid går
mamsell Lydia tillbaka till majorskan Gyllen med
hels-ning från tant, som vänligen anhåller att få se denna
hennes forna bekantskap på te. Och så väntar
mamsell Lydia en halftimma på mig för att få sällskap på
promenaden. Blir det icke bra det, mina damer?»
»Jo,» svarade fröken, »och för säkerhets skull om
er promenad råkar bli något utdragen, skall jag
hemta min ganfla vän eller skicka min jungfru efter
henne.»
»Ack,» sade Lydia småskrattande, »det är långt
till tedags!»
»Var god och motsäg aldrig min tant!» förmanade
Edmund. »Hon är utmärkt för goda idéer... Och nu
farväl på en halftimma!»
Den unge mannen lyfte hatten från det vackra
svallet af ljusa lockar, som, uppstrukna öfver hans höga
panna, gåfvo honom ett äkta nordiskt utseende.
Der-efter drog han hastigt tanten med sig, men vände sig
två gånger tillbaka, i hopp om att möta ännu en blick
från Lydia, men hon var icke den som vände sig
tillbaka för sådan orsak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
