Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - På lifvets stig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jo, derför att jag med dina tanter, sona länge
haft hela mitt förtroende, och från hvilka jag medför
bref, öfverenskommit att jag skulle uppsöka dig i A.
för att säga dig hvad jag nu ärnar säga, men att, då
den der omstörtningen kom emellan, jag i stället beslöt
att möta dig hår. Hade jag emellertid skrifvit derom,
fruktade jag att du icke kommit, och så fruktade jag
äfven att jag ej längre förmått tiga, i hvilket fall jag
gått miste om allt det förtjusande jag nu ser och
får se.»
»Denna tystnad,» svarade Lydia, »var...» Men
längre kom hon icke.
»0, tala, säg, var den det ringaste smärtsam för
dig?»’
»Jag egde icke rättighet att erfara en sådan
känsla.»
»Behöfver man rättighet till sådant? Jag har
erfarit tusen sting af svartsjuka, oro och ångest under
dessa två år. Men har jag väl begärt din tillåtelse att
erfara allt det der — du,» bifogade han med ett så
frestande leende, att Lydia under djup rodnad måste
fullborda sin förhastade mening.
»Nåväl, det var svårt!»
»Tack, tack... Hör nu vidare! Jag har tagit ett
arrende på trettio år, ett mycket, ja, utomordentligt
vackert landtställe med litet jordbruk, utom trädgården.
Det är väl bebygdt och blott en half mil från staden.
Jag har nu under hela våren haft en mängd arbeten
att göra der, innan jag kunde komma ifrån, och jag
har besvarat min egen brinnande otålighet med den
ständigt upprepade försäkran: af kastningen skall blifva
så vinstgifvande, att jag måste ha tålamod, och när
detta icke velat förslå, har jag framkallat bilderna af
den lycka, som jag nästa år vid samma tid hoppas
njuta der.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
