Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allt af barmhertighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Min goda tant!
Tvifla aldrig på min erkänsla för tants vänlighet
att hafva denna omtanke för mig. I fall det hade
kunnat komma i fråga, att jag åter satt mig i beroende
ställning, är jag säker att den föreslagna borde blifva
lätt, ty jag dömer modern efter sonen, som jag hade
nöjet göra bekantskap med på resan. Han visade den
ensamma qvinnan en vänlig och granlaga
uppmärksamhet.
Min bästa tant, sedan jag nu en månad hvilat mig.
har jag nyss fattat det beslutet, att genomgå seminariet
för bildande af lärarinnor och derefter, med den lilla
tillgång jag kan disponera, öppna pension i någon
mindre stad. Jag har ju från barndomen varit antingen
elev eller lärarinna, och jag skall utan knot fortsätta
på den väg Gud utstakat för mig. Då dagsarbetet är
slutadt har jag ju alltid ett par timmar att disponera
för själÄis hvila, i sällskap med någon favoritförfattareT
eller bekantskapen med någon ny ande, som i verlden
börjat utsända de öfverflödsskatter, som han kan
umbära.
Måtte min goda tant icke ogilla mitt beslut! Det
är sådant som det måste blifva då det utgått från en
varelse, hvilken icke sätter något välstånd framfor den
lugnande känslan att genom eget arbete få i oberoende
äta det tarfligaste bröd.
Tants städse förbundna och vördnadsfulla
Clary Haveman.»
Mauritz läste detta bref minst tre eller fyra gånger
och alltid med en .högre stigande rörelse af aktning,
beundran och innerlig tillfredsställelse. — Det var så
enkelt, detta bref, så förbehållsamt och öppet, på samma
gång så stolt och så ödmjukt. Det var ett blad, värdigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
