- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 3. Smärre berättelser /
363

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Allt af barmhertighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vintern hade förflutit. Riksdagen, den andra efter
det nya representationsskicket, närmade sig sitt slut.
Och i tidningsreferaterna lästes ofta berömda tal (för
fullt gagneliga reformer), hållna af brukspatron von
Helldorff. Hemma i professorskans cirkel, der mycket
politiserades, var han ständigt ett samtalsämne; hvarenda
själ der hyllade honom.

Antingen han anade att Clary kände sig manad
att icke vidare låta »förströ sig», eller hans trägna
göromål hindrade honom, nog af, han frestade henne
ej mera och hans besök blefvo äfven sällsyntare.

Men om den unge riksdagsmannens aftnar voro,
såsom han sagt, för upptagna att efter behag kunna
disponeras, så hände emellertid (naturligtvis af någon
händelse) att, då Clary kom från sina
förmiddagslek-tioner, de möttes, hvarvid hon dock kände sig icke så
litet generad. Och kanske generades hon mest af den
retsamma ton han börjat antaga. Han tycktes lycklig
då han synbart förtretade henne och gjorde pikanta
anmärkningar öfver hennes bokförråd, som han
för-gäfves erbjöd sig att bära. Men Clary upptog till det
mesta alltsammans med orubblig värdighet och
försäkrade att han aldrig skulle bringa skolfrun derhän,
att hon skrämdes af onda spådomar. Blott en enda
gång låg en kufvad förebråelse i hennes ton då hon
sade: »Ack, plåga mig då ej med dessa vinkar om ett
sjelfdödande lif; jag är i min menskliga egenskap
hemfallen åt misstag, och tids nog torde detta nå mig:
men hvad helst jag valde, så står trälstämpeln på
pro-gramet.»

»Det skall jag aldrig tro,» svarade han häftigt...

Nu var man vid de sista dagame i maj.

En eftermiddag då Clary kom hem mötte henne
professorskan med två nyheter. Den ena, att
brukspatronen, som blifvit så sällsynt, varit der, och till föl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/3/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free