Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Estrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huru olik, min dyra Olivia, är och har ej alltid
vår brefvexling varit mot andra unga flickors! När
delade väl vi bal- och glansminnen från någon mystisk
kurtisafdelning? Du sade mig enkelt, att du och din
kusin höllo’hvarandra så kära, att ni en dag hoppades
bli mera än kusiner. Jag åter har aldrig erfarit någon
tillfredsställelse, någon förhoppning, jag har växt upp
med ett hotande moln hängande öfver mig, och sådant
dödar ungdomslusten.
Mins du, Olivia, att det i dag är jemt två år sedan
du kom till vårt hus, att helsa på din vän? I hvilket
kritiskt ögonblick du fann mig! Jag stod just i
dödsångest öfver den kraft hvarmed jag, stackars
sexton-åriga barn, slagit tillbaka alla Stellans konstgrepp att
fånga mig. Hur lycksalig öfver att få tänka på något annat,
kastade jag mig ej i dina armar!
Jag kunde dock ej många minuter gömma på min
stora hemlighet, min triumf. Men du, ett år äldre än
jag, skakade på hufvudet och sade med din tidiga
klokhet: ’ Ifrån denna tid, Estrid, har du gjort ditt
inträde på sjelfständighetens gebit; men helt annat är,
att fortfarande kunna uppbära en sådan ställning; och
saknar du mod att försvara din naturliga rättighet
inför din far, så är det måhända blott en tillökning i
olyckan, att du egt det inför en dylik friare — som
jag tror, du bedömer rätt’.
Ack, det visade sig snart att din fruktan
besannades. Barnet stod der åter tafatt och viljelöst, då min
far inkallade mig. Aldrig i mitt lif skulle någonting
kunnat gifva mig mod att trotsa min far.
Arme, dyre fader! det hade troligen varit mycket
bättre, om jag kunnat från början visa mig i mitt rätta
ljus inför honom. Nu är han för alltid borta, och den
inildhet, han under de sista veckorna före sin död
visade sin dotter, som under så många år, sedan hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
