- Project Runeberg -  Efterskörd från en 80-årings författarebana. Berättelser och noveller / 3. Smärre berättelser /
407

(1888) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Estrid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Jo, pappa, som gjorde rättvisa åt många af den
nya tidens idéer, fastade sig vid en. Han beslöt,» här
färgades Estrids liljebleka kind af en skiftning i purpur,
»att jag, när helst jag gifte mig, eller om jag aldrig
gifte mig, i alla hänseenden vid tjugoett år skulle blifva
ensam innehafvarinna af min förmögenhet.»

»Syperbt! Gift qvinnas eganderätt!» Stellan
darrade så på rösten, att de efterföljande orden knapt
hördes. »Hvad en far kan förändra åsigter i afseende
på en dotter.»

»Ja,» svarade Estrid lugnt, »det kan han, då Gud
i sin barmhertighet utvisar stunden, och dottern sökt
göra sig värdig denna nya uppfattning.»

»Men i fall din dyrbara vän, fröken Olivia, icke
visat sig obehörigt tjenstaktig, och lockat din far till
den svagheten att förlänga förlofningen, så hade du
varit min hustru, och jag vill icke tro om dig, att du
då ens tänkt på att begagna detta löjliga eller snarare
omoraliska privilegium.»

»Då dömer du mig orätt. En gång innehafvarinna
af min förmögenhet skulle jag med varmt hjerta gjort
allt hvad min pligt som hustru (betraktad från
synpunkten af mitt och min mans eget bästa) bjudit mig,
men någon svaghet derutöfver skulle jag, just med
afseende på detta bäsia, icke tillåtit mig.»

»Så fördömdt klok du blifvit. Låt se det der
praktstycket till testamente.» Han bläddrade hastigt igenom
det. »Ah, förträffligt, förträffligt! Jag får ju en
minnes-gåfva af sju tusen riksdaler, antingen vi gifta oss, eller
ej. Sannerligen det någonsin kunde vara stäldt bättre
för ’hustrun och mannen’, naturligtvis måste
hädanefter afskaffas den gamla termen ’mannen och hustrun’.
Det är vackra frukter, som växa på den nya tidens
frihetsträd.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcefter/3/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free