Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Estrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talar till en så ung och oskyldig varelse, kunde väl
begå ett menskligt fel, utan att derför uteslutas från
den menskliga rättigheten till förlåtelse. Jag upprepar,
att jag ej ärnar tigga dig (och i denna stund
åtminstone frågar jag icke efter alla verldens penningar),
men om du ville, om du vågade —jag talar för sista
gången — om du kunde besluta dig till att gömma
det förflutna i vecken af en ädel och sant bildad qvinnas
milda öfverseende, då, det känner jag, och svär dig,
Estrid, skulle du aldrig få skäl att ångra dig — vid
Gud, aldrig I»
»Du ingifver mig nu, Stellan, både ett varmt
intresse och en uppriktig aktning. Men steget är alltför
ansvarsfullt att uttaga å min sida, utan kärlek och utan
all garanti, att dina närvarande känslor utgöra något
annat, än stundens mäktiga intryck. Mitt beslut måste
stå fast.»
»Vare det så då! Jag reser nästa timma, för att
söka ett par veckors förlängning af min permission.
Under dessa veckor skall jag begå första galenskap,
som faller mig in.»
Han störtade ut, utan att se den hand, hon räckte
honom.
»Min Gud! Min Gud! Måtte denne mans framtid
ej komma att hvila för tungt på mitt sinne. — Jag har
dömt honom hårdt, men kan ej till offer skänka honom
hela mitt lif.»
Carlén. III.
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
