Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Estrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men misströsta ändå icke om mig, ty i det fallet är
min vilja otillräcklig för allt.
Heléne får lyckligtvis behålla sin far, men
tillfrisknandet går långsamt — och jag finner nu, att hon
verkligen disponerar öfver andra, än narraktiga känslor.
Hon är vid faderns sjuksäng en tålig, öm och
aktningsvärd dotter, och ändå... ändå!
Jag tror, att det är så godt att jag stannar här i
min redogörelse — ty jag uthärdar icke, att du än en
gång kallar mig ’omanlig’ — och ännu mindre vill jag
höra talas om ’medömkan’.
Glöm emellertid icke alldeles
Stellan.»
»Nå, men med det här kan både vän och ovän
vara belåten,» utbrast grefven, som alldeles icke försökte
dölja sin förtjusning öfver de båda citerade orden, hvilka
läto honom fullkomligt inblicka i det der mötet, som
han aldrig fick veta nog om.
Estrid räckte honom n:o två.
»Naturligtvis väntade jag icke ett svar och derför
blef jag icke heller bedragen af någon enfaldig
för-hoppning.
Jag har öfvertagit svärfars enskilda brefvexling,
måste underkasta mig långa, tråkiga affärssamtal, och
lofvat honom, att göra hvad du tillrådde mig — taga
afsked och ingå såsom associé i hans stora affar. Endast
på det sättet anser sig den hedersmannen kunna hålla
tummen på sin herr svärsons öga. Men jag gör honom
den rättvisan, att han icke begår någon klumpighet, då
han vidrör kamratlifvets faror.
I en annan sak måste jag ordentligt respektera
honom. — Ehuru han har de allra skarpaste ögon, så
ser han ändå ingenting der han ej bör se, och Heléne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
