- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
25

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att kunna tillåta begagnandet av sådana där
munvigheter, som passade endast f. d. småstadsfrun.

Men hade lyckan i ekonomiskt hänseende gynnat vårt
fåfänga äkta par, så hade ödet i stället förbehållit sig
att vid deras förnämsta hopp slå sig på tvären. De
ägde en dotter, som enligt fru konsulinnans eget
påstående, var lika skön som någon Venus, vare sig ritad
eller stenhuggen. Och skön var verkligen den unga
Evelina. Därtill var hon, såsom enda arvingen till sina
föräldrars högst betydande förmögenhet, en rik flicka.
Men trots både ungdom, skönhet och rikedom, var det
likväl från den unga arvtagerskan, som deras enda,
men också nästan omätliga sorg härflöt.

Den unga damen hade nämligen några små fel, vilka
även för en arvtagerska kunde vara mindre önskvärda.
Hon var olyckligtvis, enligt det register hennes ömma
mamma själv uppsatt på dessa fel, »dum, enfaldig,
trög, orörlig, ledsam, utan begrepp, kortligen: en riktig
sten-Venus.»

Nu hade väl både konsuln och frun gjort allt vad i
ömma föräldrars makt stod för att ändra och avhjälpa
dessa naturens besynnerliga lyten, men med den
envisaste ihärdighet vägrade de att giva vika.

Dottern skickades från den ena skolan till den andra,
och vid var och en bemödade sig förestånderskan att
inplugga de första elementen till uppfostran i Evelinas
huvud, men hon hade obeskrivligt svårt för att fatta.
Dock behöll hon vad hon en gång intagit. Som detta
lilla emellertid på intet sätt motsvarade fru Löwes
förhoppningar, sändes Evelina i en stor pension, där hon
kvarstannade i sex år och där hon äntligen lärde sig att
spela litet fortepiano samt att någorlunda reda sig i
franskan, två talanger, som fru Löwe gjort till
huvudvillkor för dusörerna.

Men när Evelina nu togs ur pensionen för att föras ut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free