- Project Runeberg -  En natt vid Bullarsjön /
36

(1928) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ställe varit ett adligt stamsäte och att jag av alla i mitt
hus fordrar en viss uppmärksamhet på det passande!»

»Jag hör vagnshjul, hennes nåd... främmande utan
tvivel.»

Betjänten inträdde i detsamma och underrättade, att
en vagn med tre hästar körde upp på gården.

»Herre, min skapare!» utbrast konsulinnan i sin
forna obevakade ton, men hejdade sig genast och
befallde med värdighet betjänten att låta tillsäga konsuln
samt att han, Jonsson själv, strax skulle springa ned
och ställa sig på nedersta trappsteget.

»Vad säger min lilla Charlotte... bör jag sitta kvar
här, eller skall jag gå in och sätta mig i stora salongen?»

»Om jag får föreslå, sitter hennes nåd kvar och tar
sin bekväma plats i soffan ... så, ja, med vänstra foten
på pallen och huvudet tillbakalutat mot dynan. De
böra då se, att hennes nåd icke är ovan vid visiter och
icke på minsta sätt blir embarrasserad, om det ock är
själva baronens på Bröllinge... jag springer ut för
att, som det brukas för personer i min ställning, taga
emot i salen.»

»Bra, mycket bra, min söta Charlotte! Låt oss
sedan få in alla möjliga slags läckerheter; glöm icke den
syltade ingefäran och konstantiavinet... nå, Charlotte
vet vad henne åligger. Och tag till teet alla de sorter
tebröd, som vi ha... Ack, var skola vi få rätt på
Evelyn! Men spring, Charlotte, spring.»

Ensam med sin smickrade egenkärlek, förblev
konsulinnan i den studerade ställning, lärarinnan gillat och
stadfästat, och antog denna ljuva och behagliga min
som bonne vid de små ensamma repetitionerna brukade
benämna »grevinnans förtjusande min». Äntligen gingo
dubbeldörrarna upp och herrskapet från Bröllinge,
åtföljt av en ung, ljuslätt herre, inträdde, med konsuln
krusande och bugande efter sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcenvb/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free